Min bästa vän

Tänk att det är över två år sedan som han togs bort nu, inte på dagen men drygt två år. Det är över två år sedan han inte längre var min, det är tre år sedan om inte fyra år sedan som allt var ganska bra om man tänker på hur jag mådde.

Mina dagar bestod av skolan och mina eftermiddagar i stallet med min bästa vän. Vi gjorde så mycket roligt tillsammans och någonstans så tappade jag den glädjen jag kände. Fokuset hamnade fel och det är något jag kan ångra. Det viktigaste, som jag inser nu i efterhand, var all tid vi spenderade tillsammans, inte bara på ryggen och defintitvt inte bara när vi…

Detta är ett utdrag är hämtat från Agnes Åbergs blogg

Läs mer hos Agnessan